föregående kyrkomiljö nästa kyrkomiljö

Öjebyns kyrka

Öjebyns kyrka - medeltidskyrka ombyggd på 1700-talet

Medeltidskyrkan i Öjebyn tillkom omkring år 1500. Den ombyggdes till korskyrka av byggmästaren Daniel Hagman åren 1751-1752.

Kyrkan i Öjebyn byggdes på senmedeltiden, vid decennierna omkring år 1500. Den hade då en rektangulär grundplan som var orienterad i väst-östlig riktning. Den uppfördes i gråsten med tegel runt muröppningar och tegelornerade gavlar. Koret låg i öster. Över interiören slogs också tre stjärnvalv av tegel. Det medeltida kyrkorummet var sparsamt belyst genom små muröppningar. Den norra muren var helt sluten.

 

Öjeby kyrka 1_20

 

Kyrkan brann vid den stora stadsbranden 1666 och senare under det Stora nordiska kriget mot ryssarna 1721. Men stjärnvalven klarade båda bränderna och kyrkan kunde åter iståndsättas.

 

öjeby kyrka ritning001

 

När församlingen växte uppstod behov av större utrymme. Vid 1700-talets mitt hade kyrkan sju läktare, men kunde ändå inte bereda sittplats för alla. Därför ombyggdes kyrkan till korskyrka under åren 1751-52. Koret låg i östra korsarmen. I övriga tre korsarmar fanns entréer. Över de nya korsarmarna slogs enklare kryssvalv som kompettering till de medeltida stjärnvalven. Ritningarna upprättades av murmästaren Gottfried Franck. Byggmästare på plats i Öjebyn var hans gesäll Daniel Hagman, som senare blev en mycket känd kyrkobyggmästare i Norrland. På 1750-talet förstorades också fönsteröppningarna och rummet vitkalkades. Därmed hade kyrkan anpassats till den nya tidens både funktionella och estetiska krav, och fått en skinande vit interiör där stora, regelbundet placerade fönster gav ljus åt församlingens gudstjänstrum.

 

År 1811 flyttades altaret till korsmitten och en fjärde ingång togs upp i östra korsarmen. Altaret placerades i hörnet mellan de östra och södra korsarmarna, som en pendang till predikstolen på andra sidan rummet. Inspiration till denna förändring kom från ombyggnaderna av Torneå och Skellefteå medeltidskyrkor som ombyggdes 1797 respektive 1800 av arkitekten Jacob Thomasson Rijf. I dessa stora, nyklassicistiska centralkyrkor stod altaret och predikstolen vid korsmitten. Konceptet tycks ha blivit framgångsrikt i bygden och var vanligt även i Österbotten. Det tillämpades även när Älvsbyns kyrka byggdes 1809-1813. Men idag är Öjebyn den enda kyrka i landet där detta ”centralaltarmotiv” finns bevarat.

 

img080

 

På 1890-talet gjordes en omfattande restaurering av kyrkan. Upphovsman till restaureringsritningarna var Bengt Lundgren, ingenjör i Luleå. Exteriören putsades om och kläddes i en medeltidsromantisk dräkt, med nyromanska detaljer i olikfärgad puts mot gulvit botten.

 

2_017

 

Interiören försågs med en ny träinredning med brant lutande läktare i söder och väster. De gamla, slutna bänkkvarteren ersattes av en ny, öppen bänkinredning med nygotiska gavlar och lövsågade skärmar. Träinredningen ådringsmålades i mörk ekimitation.

 

Öjeby kyrka 1_23

 

Kyrkan restaurerades senast på 1960-talet av arkitekten Johan Thomé. Då avlägsnades 1800-talsinredningen och kyrkorummet fick en modernistiskt träinredning med läktare och bänkinredning av vitlaserad furu.

 

DSC_1098

 

Under läktarna tillkom stora målningar med bibliska motiv av konstnären Pelle Åberg.

 

DSC_1111

 

 

 

DSC_1049

 

Vid 1960-talets restaurering putsades kyrkans exteriör om. Under restaureringsarbetet upptäcktes tidigare okända tegeldekorationer på gavelspetsarna, så kallade blinderingar. Murarna fick en gråvit yta av kalkcementbruk, som påfördes relativt tunt så att murens struktur kunde framträda. Blinderingarna avfärgades däremot i vitt. Klocktornets murar lämnades däremot oputsade.

 

DSC_1069

 

Vid de murverksundersökningar som gjordes under restaureringen framkom även andra fynd. På södra muren hittades rester av den ursprungliga ingångsportalen och utanför grunden till det medeltida vapenhuset. Dessa markerades i muren och på marken genom frampreparerade fragment.

 

 

Inventarier

 

 

DSC_1083

 

Altaruppsatsen är skulpterad av Caspar Schröder och inköptes från Stockholm 1704. Schröder skulpterade i det formspråk som var högsta mode i huvudstaden. Altaruppsatsen är en praktpjäs snidad i romersk barockstil. Den består av en klassicistisk arkitekturuppställning med den uppståndne Kristus med korset under en dekorerad segmentbåge, på ömse sidor flankerad av änglar. På den undre predellamålningen finns en framställning av Nattvarden.

 

DSC_1089

 

Predikstolen tillverkades däremot på plats 1706. Träsnidaren hette Nils Jacobsson Fluur och var verksam regionalt i övre Norrland. Predikstolen gestaltades i en ålderdomligare renässansstil. Fluur snidade 1707 också praktfulla ramar till graverade minnestavlor av Ambrosius Hedengran; dels en jubelfesttavla från 1693 till minnet av Uppsala möte, dels en minnestavla över slaget vid Narva 1700.

 

DSC_1124

 

I kyrkorummet finns inga medeltida inventarier. Dessa förstördes på 1600-talet mot församlingens vilja, av prosten Olaus Stephani Graan, som antas ha velat befria kyrkan fri från katolska inventarier.

 

antependiumstörre

 

Kyrkan har däremot ett värdefullt antependium daterat 1589. Det var redan vid sin tillkomst en ovanligt praktfull representant för tidens svenska kyrkliga konsthantverk. Att sådana bevarats är sällsynt och altarklädet är idag en stor sevärdhet.

 

Det anses ha varit en gåva av prosten Andreas Nicolai och hans familj. Denne var kyrkoherde i Piteå socken 1566-1600 och var då sannolikt den rikaste av alla norrlandspräster.

 

Framställningen är komponerad som tio rundlar i två rader, med en Kristusbild i mitten av varje rad. Överst Kristi uppståndelse, nedan ett motiv som kallas Kristi förklaring. De omgivande medaljongerna i den övre raden visar evangelisterna, till vänster Johannes och Matteus, till höger Lukas och Markus. I den nedre raden flankeras Kristus av Elias och Moses. I de yttersta rundlarna längst ned Tron och Hoppet.

 

Altarklädet är broderat med läggsöm på svart kläde. Motiven är framställda genom applikationer och bottenmaterialet framträder på alla utsparade ytor samt på ett fåtal detaljer, som Kristi skägg och hår.

 

 

 

 

 

 

0119

 

Söder om kyrkan står en obelisk som ritades av arkitekten Carl Hårleman till minne av kung Adolf Fredriks besök 1752. Texten författades av Carl Gustaf Tessin.

Öjebyns kyrka

Kyrkan i Öjebyn är en senmedeltida stenkyrka som på 1750-talet ombyggdes till korskyrka. Altaruppsatsen är tillverkad av stockholmsbildhuggaren Caspar Schröder och predikstolen av den regionalt verksamme träsnidaren Nils Jakobsson Fluur.