föregående kyrkomiljö nästa kyrkomiljö

Kyrkstaden i Öjebyn

Öjebyns kyrkstad

De bäst bevarade kyrkstäderna i landet finns i Norrbotten och skyddas som kulturminnen. Störst är kyrkstäderna i Piteå Gammelstad (Öjebyn) och Luleå Gammelstad. Den sistnämnda är sedan 1996 upptagen på Unescos världsarvslista.

 

PFb 2717 artikelformat

 

Vad är en kyrkstad?

En kyrkstad är en ansamling av små hus, så kallade kyrkstugor, omkring sockenkyrkor. De fanns främst i Norrland, men även i de svensktalande bygderna i Finland samt i den finska lappmarken. Stugorna byggdes av bönderna för att användas som övernattningsbostäder vid kyrkobesök.

Kyrkstäderna tillkom på grund av att kyrksocknarna här var så stora. Långa resvägar gjorde det svårt för sockenborna att göra kyrkobesök över dagen. Istället utvecklades seden att kyrkan besöktes vissa kyrkhelger. Kyrkstugorna användes också vid marknader, sockenstämmor och ting. Kyrkstäderna fyllde på så sätt en viktig social funktion. Vid helgerna kunde människorna umgås med folk från andra byar.

 

Det har ofta diskuterats huruvida kyrkstäder fanns redan på medeltiden. De äldsta skriftliga beläggen härrör dock från 1600-talets början och gäller då Luleå Gammelstad. Det verkar som om bruket att övernatta i kyrkstäder hänger samman med reformationen. Kyrkan kom då att ställa högre krav på att befolkningen skulle närvara vid gudstjänsterna. Därmed uppstod behov av inkvartering i närheten av kyrkan.

 

Redan på 1600-talet var det enbart jordägande bönder som fick äga kyrkstugor. I ett kungligt brev 1817 stadgades att man för att få äga en stuga måste vara bosatt mer än en mil från kyrkan. Stugorna låg på ofri grund på kyrkvallen. De tillhörde hemmanet och överläts genom arv till nästa generation.

Byggnadsskick

Kyrkstugorna var timrade och hade oftast flera kammare. De olika kammarna hade i sin tur olika ägare. I Öjebyns kyrkstad är byggnadsskicket mer varierat än i andra kyrkstäder. Det finns många tvåkammarstugor, men även större stugor med två våningar och mellan fyra och sex kammare. Stugorna ägs fortfarande kollektivt.

Bebyggelsen i kyrkstaden i Öjebyn är inte anlagd efter någon plan, utan i princip organiskt framvuxen. Husen har byggts upp längs de infartsvägar från byarna som alla strålar samman i det centrum som området runt kyrkan utgör. Stugorna ligger samlade utifrån vilka byar deras ägare kom ifrån. Gatunätet är oregelbundet och byggnaderna ligger stadsmässigt placerade i gatulinjen.

 

 

Hur gamla är då kyrkstugorna i Öjebyn?

Det är mycket oklart, eftersom det inte finns några säkra dateringar.

Men för första gången har kyrkstugor nu daterats med hjälp av dendokronologisk metod.

Öjeby_Kyrkstad_2016_09 till hemsidan

Foto Maria Fäldt

 

Tre slumpvis utvalda kyrkstugor har undersökts och resultatet visar att:

Kyrkstuga 16 uppfördes efter 1781. Den påbyggdes med en övre våning efter 1878.

Kyrkstuga 153 uppförts efter 1818.

Kyrkstuga 191 uppfördes efter 1835.

 

Hela rapporten finns att läsa här:

Dendroundersökningsrapport Öjebyn

Öjebyns kyrkstad

Kyrkstaden i Öjebyn hör till landets största och bäst bevarade. Kyrkstadsseden kan spåras tillbaka till 1600-talet. I Öjebyn var bruket att övernatta i kyrkstugorna vid kyrkbesök levande långt in på 1900-talet.